Top Ten Tuesday v 29

Tisdag igen och dags för Top Ten Tuesday från The Broke and the Bookish. Denna vecka uppmanas vi att tipsa om författare som förtjänar mer uppmärksamhet. 

"Top Ten Authors Who Deserve More Recognition."

Inte helt lätt ämne men går på sådana som inte känns så kända här, även om de kanske är kända i sina hemländer.

 

1. Sarah Waters. Tyckte mycket om hennes bok The Litte Stranger.

2. Monica Ali. Brick Lane och In the Kitchen är båda mycket bra.

3. Aravind Adiga. The White Tiger är fenomenal.

4. Kiran Desai. The Inheritance of Loss är ruskigt bra.

5. Amitav Ghosh. Den pågående trilogin om opiumhandel med Sea of Poppies är jättebra. Ska läsa del två, River of Smoke så snart jag kan.

6. Ann-Marie Tung Hermelin. Läste debuten Inunder häromåret, lysande.

7. Thomas Erikson. Gillar verkligen hans böcker om Alex King, Illdåd och Bländverk.

8. Zadie Smith. On Beauty är nog min favorit av henne.

9. Hilary Mantel. Ja jag vet att hon vann Man Booker helt nyligen och en massa annat, men det känns ändå inte som om hon är så stor som hon borde här i Sverige. Wolf Hall och Bring Up The Bodies är jättebra båda.

10. Colm Tóibín. Har bara läst Brooklyn och The Master än så länge men tycker jättemycket om dessa.

30 day bookchallenge: day 29

Day 29: An author you wish was more well-known.

Det finns jättemånga bra författare från Indien som dykt upp på senare år. Några exempel är; Amitav Ghosh (Sea of Poppies, River of Smoke), Aravind Adiga (TheWhite Tiger, Inbetween the Assassinations, The Last Man in Tower) och Kiran Desai (The Inheritance of Loss). Den sistnämnda är nog den jag skulle rekommendera först, en mycket bra bok som vann Man Booker priset 2006.

Last Man in Tower av Aravind Adiga

Aravind Adiga tillhör en av de nya författare från Indien som fört in nytt blod i den engelska skönlitteraturen. Läste hans debutroman från 2008 The White Tiger, som han också fick Man Booker priset för. Nu är inte denna riktigt lika bra som sina föregångare men det var ändå en njutbar upplevelse.

Boken handlar om ett flerfamiljshus där de blir erbjudna av en byggherre att bli utköpta för mer pengar än någon av dem någonsin kunnat drömma om. De flesta är med på förslaget med en gång och börjar genast att planera hur deras liv nu kommer bli mycket bättre. Den som gör starkast motstånd mot att sälja är den gamle läraren, Masterji. För honom betyder inte pengarna något. Han har bott där större delen av sitt liv, med nästan samma grannar. Hans hustru gick bort för knappt ett år sedan, och han tycker om att känna hennes närhet i bostaden de delat, där även den bortgångna dottern växte upp. Alla tror att hans "jag vill inte ha någonting" handlar om att han vill ha mer pengar, men alltefter vad tiden går och byggnadsherrens deadline närmar sig inser de att han nog faktiskt menar vad han säger. Då börjar de fundera ut sätt att försöka få honom att ändra sig.

Som sagt så gillade jag boken. Det tar lite tid innan man kommer in i den Mumbaiska staden och hur den är uppbyggd, framför allt språket med olika benämningar på saker och ting kan vara lite svårt bitvis, men som jag brukar säga när någon frågar hur jag "vågar" läsa på engelska; man behöver faktiskt inte förstå alla orden jämt, det räcker att förstå sammanhanget, annars kan man alltid slå upp det.

Betyg 3/5

Läst tidigare av samma författare: The White Tiger, Between the Assassinations